Bland de svåraste som finns..
är att ha sin förälder som tränare. I mitt fall, mamma. Det hörs jättetöntigt, jag vet, men det är de. Varje gång hon säger nåt blir man sur. Vissa tycker det är bra att ha det, men inte jag. Det är inte så att jag inte gillar mamma, men det är bara svårt att hon tränar mig. Det kan va bråk vi har haft här hemma, som fortsätter på träningen, hur hon tar i mig, till, att jag tkr hon säger nåt dumt. Varje träning slutar med att jag sitter och gråter här hemma, lyckat?
Men vi behöver tränare och mamma är en bra tränare, men det är svårt att förklara. Fattar inte hur Nastia klarar att ha sin pappa som tränre, men hon har väl lärt sig! Mamma har sagt att jag kan säga till om jag vill att hon ska sluta, men det vill jag ju inte! Jag vet bara inte vad jag ska göra!
Ja,som ni hör är jag inte på så bra humör just nu.. Hoppas jag vaknar på bättre imorron. Orkar inte skriva mer nu. Nu vill jag bara va för mig själv och tänka.. Hatar när det blir såhär!! Vet inte vad jag ska göra!!!!! Usch!
Jag just nu..
men lilla gumman! Alla har vi våra dåliga dagar! Hoppas det blir bättre (: <3
Jag förstår känslan, det är som att blanda ihop vänskap med business, det brukar oftast sluta illa. Förstår att du älskar din mamma men det är en helt annan dynamik att ha henne som tränare. Du är stark och klarar det mesta så håll ut. Så mycket som du har utvecklats i gympan så är det värt det i slutändan. Kram:)
Lilla vän, jag greppar kännslan. Min mamma är rätt ofta min ridinstruktör, och det funkar inte. Som du säger situationer hemma fortsätter på träningen. Det är svårt att förklara på ett bättre sätt än vad du lyckades med. Men iallfall... Du ska veta att du inte är ensam.
Kram Louise
